Så gör du en journalist missnöjd 🤬
Färsk rapport om vad journalister egentligen vill ha | Så kan statistik göra skillnad | Öka tillgängligheten på dina event | Hur är din självbild som kommunikatör?
Välkommen tillbaka! Jag är glad att du öppnade mitt nyhetsbrev den här veckan.
Fingertoppen har läkt ihop hyfsat bra. Ja, trogna prenumeranter vet att jag förra veckan hade lite svårt med tangetbordet på grund av en TikTok-relaterad knivolycka i köket.
🌿 Den här veckan har jag lanserat ett vårerbjudande till dig som läser mitt nyhetsbrev. Just nu får du 50 procent rabatt om du tecknar en helårsprenumeration som betalande prenumerant. Passa på! Erbjudandet går ut på fredag 17 maj.
Det blir ett rapporttungt nyhetsbrev med två färska undersökningar om dels svenskarnas medievanor och vad journalister egentligen förväntar sig av kommunikatörerna. En intressant grej som jag även skrivit om i tidigare nyhetsbrev är att Facebook verkar hålla ställningarna förvånansvärt bra jämfört med sina konkurrenter i dessa undersökningar. Länge har jag trott att Facebook skulle hamna på boomer-kyrkogården och mitt eget flöde har varit allt mindre relevant senaste åren. Det blir spännande att följa om det är en tillfällig trend eller en revansch av Meta (företaget som äger Facebook).
Okej slut på babblet. Nu börjar vi. Men du får gärna följa mig på:
👉🏼 Threads, Instagram, LinkedIn och Facebook. 🤳🏽
Här är innehållet i nummer 12 av nyhetsbrevet
Svenskarnas medievanor kartlagda igen
Kommunikatörernas självbild
Digital aktivism - Blockout2024
Insikter från State of the media report
Så fick statistik människor att bli mindre ensamma på Gotland
Texta dina event med AI och öka tillgängligheten
Fredriks kommunikationsskola: Så ökar du mångfalden på dina event
Svenskarnas medievanor kartlagda igen
Nu på morgonen släpptes Mediebarometern från Nordicom. Det är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier.
Ladda ner rapporten och läs sammanfattningen av resultatet.
“Nio av tio svenskar tittade på rörlig bild en vanlig dag, fler såg på strömmad tv än på tablålagd. Drygt åtta av tio använde sociala medier, Facebook och Instagram var mest populära, förutom bland de yngre där Snapchat och TikTok dominerade. Två tredjedelar läste en dagstidning, och det digitala läsandet dominerade.”
Du kan även titta på när rapporten presenterades via en webbsändning här.
Är verkligen kommunikatörerna samhällets stöttepelare?
Hur står det till med självbilden som kommunikatör? Är det du gör livsavgörande? En tärande utgift för din arbetsgivare eller nånstans mittemellan? Och hur är det med dig som är PR-konsult? Skulle Sverige stanna om du inte gick till jobbet?
Mitt svar efter att ha jobbat både inhouse och som konsult inom kommunikation i både offentlig och privat sektor är ett rungande “det beror på”. Jag vet i alla fall vad Jonas Pertoft tycker. Han är ordförande för Svensk PR och skriver en replik till Karin Olsson på resume.se om PR-konsulternas roll i samhället.
PR-konsulterna är lite av demokratins fanbärare ska det visa sig. Enligt Pertoft krävs PR-konsulter för att skapa både maktbalans och mångfald bland samhällets olika röster. Det verkar inte finnas någon hejd på hur avgörande PR-konsulterna är för att stärka samhällskroppen och rädda demokratin:
“Vi pr-konsulter bidrar till demokratin genom att göra fler röster hörda – inte bara de som skriker högst, extremister, kändisar och journalisterna själva. Men är inte pr-konsulten ett onödigt filter? Nej, tvärtom, vi bidrar till att stärka ärlighet och tydlighet. Vår uppgift är att driva olika klienters agenda. Jämför med en jurist som hjälper sin kund. Klienten kan vara ond eller god –men juristen behövs för ett rättssäkert samhälle.”
Jonas Pertorft representerar såklart PR-branschen i den här debatten och hans uppgift är att belysa och stärka PR-konsulternas uppgift och roll. Men jag kan tycka att något skaver när PR-yrket beskrivs i hans text. För alla har vi väl sett exempel, egna eller andras, där en PR-konsult inte alls är den där ädla riddaren som skrider fram till demokratins försvar med mångfald i blick och maktanalys i sin rustning?
Vet inte riktigt, men jag tycker nog inte att alla inom de olika kommunikationsyrkena måste vara godheten själva. Vi måste kanske inte rädda världen varje dag. Kanske lägger det snarare krokben för oss om vi hela tiden tänker att det är samhällets stöttepelare vi utgör snarare än en viktig stödfunktion för att påverka, hjälpa, belysa, förklara - ja kommunicera.
Eller är det bara jag som kände att det blir ett tungt ansvar att utgöra stöttepelare för hela samhället? Vad tycker du?
Digital aktivism
Peppe Öhman (läs hennes nyhetsbrev) nämner Blockout2024 - en kampanj som går ut på att blocka kändisar och stora sociala medier-aktörer för hur de agerat i samband med konflikten och den humanitära krisen i Gaza. Målet är som Peppe skriver att minska personernas räckvidd och därmed annonsintäkter.
“This website is complete list of all celebrities, businesses that support the genocide in Gaza together with their net change in subscribers over the past 7 days. Let’s fight them back. Block them, tell your friends about what’s happening and share this website on your social media. Let’s make a change together, together we are strong. “
Rörelsen sägs ha tagit fart när en amerikansk influencer under MET Galan i New York la ut ett TikTok-klipp där hon mimade till ett citat från en låt från filmen Marie Antoinette. Citatet var ”Let them eat cake”. Detta enligt Dopest.se som även skriver:
“Klippet blev snabbt viralt och togs även bort kort efter att kritiken började rulla in. En TikTokare vid namn @BlockOut2024 började dra igång rörelsen #Blockout2024 strax därpå”
På Blockout2024.org ska man kunna följa hur många följare olika kändisar tappat som en konsekvens av kampanjen. Jag har ej kontrollerat sanningshalten i statistiken.
Det är tydligt hur närvarande den politiska dimensionen är i underhållningsvärlden just nu, där nyss genomförda Eurovision-finalen är ett färskt exempel.
Förra veckan släppte Cision sin rapport State of the media 2024 där över 3000 “media professionals” i 19 länder har svarat på frågor om till exempel pressmeddelanden, kanalval, PR-konsulter, AI-stöd och annat kopplat till relationen mellan journalister och kommunikatörer.
Här är några insikter jag hittade när jag gick igenom rapporten
Användningen av Facebook förväntas öka.
När journalister listar vilka plattformar som de planerar att öka aktiviteten på under det kommande året hamnar Facebook på topp tre. Förra året var Facebook inte ens med på topp fem.
Läget för användningen av AI-stöd på redaktionerna.
17 procent av de svarande använder AI-verktyg som ChatGPT eller Bard regelbundet. 28 procent gör det litegrann och 53 procent inte alls. Främst är det för research och att skapa struktur eller utkast på innehåll som tjänsterna används till.
Topp tre innehåll som journalisterna vill ha från kommunikatörer.
74 procent vill ha nyheter och pressmeddelanden, 61 procent vill ha trendrapporter och marknadsanalyser och 55 procent vill ha exklusiva storys (ämnen, intervjupersoner etc.). Intervjuer med branschexperter och inbjudan till event hamnar också högt upp på listan.
Vilka källor tycker journalisterna är bäst för att skapa uppslag till redaktionellt innehåll?
68% pressmeddelanden
47% direkta pitcher
47% branschexperter
37% nyhetsbyråer (AP, Reuters, AFP etc.)
33% företagsnyheter/pressrum
🤬 Så gör du en journalist MISSNÖJD
I undersökningen ställdes frågan vad som skulle göra att en journalist blockerade eller satte varningsflagg på en PR-människa eller en kommunikatör. Här är några sätt att göra journalisterna förbannade.
77% Spamma med irrelevanta pitcher
62% Bidra med felaktig information eller information utan källa.
55% Skicka pitcher som låter som reklamblad.
48% Återkommande följa upp ett pressutskick (mer än en gång)
41% Att inte svara på intervjuförfrågningar eller att inte vara transparent med vad som pågår på företaget.
Här kan du ladda ner hela rapporten.
Veckans spaning
“Jag petade lite i en statistikdatabas – och några dagar senare fick det en man på Gotland att erbjuda promenadsällskap till ensamma.[…] Genomslaget visar flera saker. Det visar till exempel att kommunikation gör skillnad. För den här statistiken fanns redan tillgänglig för alla (förväxla inte publicering med spridning!). Genomslaget visar även att statistik gör skillnad. Inte bara i stora samhällsfrågor om ekonomi och befolkningsutveckling, utan även för enskilda individer.”
Johannes Cleris är pressansvarig och mediestrateg på SCB och reflekterar i ett inlägg på Linkedin över hur statistik - rätt paketerad - kan leda till konkret och verklig förändring. I det här fallet var det statistik om hur hundratals svenskar saknar en nära vän som gjorde att en man på Gotland tog initiativ till promenadsällskap för ensamma.
Texta dina event med AI och öka tillgängligheten
Hörselskadades Riksförbund upplyser oss om att du kan öka ditt genomslag och din tillgänglighet genom att automatiskt texta livesändningar eller seminarium. Imorgon, torsdagen den 16 maj kl 09.00-10.00 arrangerar HRF genom sitt projekt “Alla kan texta” ett webbinarium med titeln Enkla knepet för att nå ut under Almedalsveckan.
“Välkommen på ett webbinarium med ”Alla kan texta” nu på torsdag, där videoproducenten Mattias Skoog och HRF tipsar om några enkla sätt att autotexta ert event i Almedalen – snabbt, tillgängligt och relativt kostnadsfritt. Så syns och hörs ni bättre, i både Almedalen och resten av landet. “
Anmäl dig till webbinariet här
FREDRIKS KOMMUNIKATIONSSKOLA 👨🏻🎓
Under den här vinjetten presenterar jag i varje nyhetsbrev en eller flera texter med fokus på erfarenheter och tips inom kommunikation. Kommunikationsskolan är ett extra värde jag ger till betalande prenumeranter.
Fem tips för att skapa bättre mångfald i din paneldebatt
Almedalsveckan närmar sig, men seminarium, debatter och konferenser arrangeras året runt i en mängd olika sammanhang. Ja, jag vet att genusfrågor är typ helt dött att prata om numera - och högervindarna gör att mångfaldsfrågorna generellt har litet utrymme i samhällsdebatten.
Men i det tysta kan vi som arrangörer och kommunikatörer göra vårt bästa för att befolka de kanaler och sammanhang vi själva förfogar över på ett sätt som både ger fler infallsvinklar och belyser fler erfarenheter.
Här kommer därför ett antal tips för att skapa bättre representation, baserat på erfarenheter från Rättviseförmedlingen samt när jag, Marcin de Kaminski och Thomas Frostberg var med och grundade #TackaNej. Jag har även själv varit med och påverkat programinnehållet i en mängd event genom åren, och inte alltid lyckats med nedanstående.