14. Så botar du ditt dåliga AI-samvete 👩🏼💻
Soft-girl-trenden och nazismen går hand i hand | Kommunikatörslönerna är kartlagda | Jag har dåligt AI-samvete men Petronella Barveus hjälper till | Veckans spaning av Tore Kullgren
Jag vill se klart och tänka skarpt. Hitta de bästa analyserna eller åtminstone fånga tankarna på ett klarsynt sätt. Och jag vet att det (för mig) alltid fungerar bättre att GÖRA än att TÄNKA. Det är därför det här nyhetsbrevet finns till. Och jag leker ibland med tanken på att det är därför som det nu är 1200 personer som prenumererar på det. ❤️
Trots att jag vet allt detta lever jag och mina tankar i mitt huvud rent free och grubblar på alla möjliga och omöjliga saker hela tiden. Känner du igen dig?
Nåväl, måndagarna har blivit både en pliktens och befrielsens dag för mig. Det är nämligen då jag sätter ihop veckans nyhetsbrev och samlar alla de tankar och lösa trådar jag burit på under veckan för att försöka skapa nån slags temperaturmätare av det kommunikativa verkstadsgolvet.
Ska det ens bli något läsbart? Och i så fall något som har relevans? Osäkerheten tornar upp sig på måndag morgon och fortsätter i huvudet under dagen när jag, som idag, kör sightseeingbåt som fartygsbefäl några timmar mitt på dagen. Sedan kommer befrielsen. Att under måndagkvällen koncentrerat sätta ihop de lösa fragment jag samlat till någon slags helhet. En helhet du just nu läser.
Den här veckan är jag extra glad att Petronella Barvaeus hjälpte mig lösa lite av ett dåligt samvete. Kanske finns det där dåliga AI-samvetet hos dig också.
Nu åker vi.
/Fredrik
Jag finns på 👉🏼 Threads, Instagram, LinkedIn och Facebook. 🤳🏽
Innehållet i nummer 14 av nyhetsbrevet
Soft-girl-trenden och nazismen går hand i hand
Är du nöjd med din lön? Kommunikatörslönerna är kartlagda.
Jag har dåligt AI-samvete men Petronella Barveus hjälper till.
Veckans spaning av Tore Kullgren
Fredriks kommunikationsskola: Tre frågor du ska ställa dig om du vill säga upp dig (utan att ha ett nytt jobb)
OM NYHETSBREVET: Jag delar regelbundet insikter och analyser kring kommunikation, samhällsutveckling och digitalisering. Som prenumerant får du:
Tips och strategier för dig som jobbar med kommunikation.
Analyser kring aktuella händelser utifrån ett kommunikationsperspektiv.
Personliga reflektioner, debattinlägg och åsikter om bransch- och samhällsfrågor.
Nyhetsbrevet kostar pengar för mig att producera men är gratis att läsa. Om du gillar det jag gör får du gärna stötta mitt arbete genom att bli betalande prenumerant.
Intervju med soft girl-nazist blev avpublicerad
Det är mycket som är mörkt nu. Men jag hade nog ändå inte trott att "Soft girl-nazist" var något jag hade behövt skriva i nådens år 2024. Men det är tydligen i den tiden vi lever nu. Och ja, det fanns soft girls även på 1930-talet. Alla som lyssnade på när Karin Pettersson och Tone Schunnesson intervjuade Naomi Klein i podden Café Bambino (känd från mitt första nyhetsbrev när jag skrev om skärmtid) vet att högerextremism och "yoga mom-influencers" har mer gemensamt än vad man kan tro.
Svenska Dagbladet råkade publicera ett reportage om en 26-årig trebarnsmamma som hyllar hemmafru-livet. Att hon även var en känd nazist var något som inte framgick och SvD avpublicerade senare artikeln. Enligt Dagens Media var det X-kontot @researchgarm som först uppmärksammade det hela.
Tillbaka till intervjun med Naomi Klein. Jag tycker gott du kan lyssna på intervjun med ett intressant resonemang om hur det nazistiska tankegodset återkommer hos till exempel antivaxxers och hur “det rena” är en bärande idé hos fler grupper än de uttalat högerextrema.
Historien upprepar sig, som Björn och Benny skulle sagt.
“Fenomenet ”soft girls” på sociala medier handlar om unga tjejer och kvinnor som tröttnat på sträva efter en karriär och ekonomisk frigörelse, och istället vilja ägna sig åt ”mjuka värden” som familj, konst och ”feminin energi”. (Källa: Sveriges Radio)
Veckans spaning
“Saker som är till för fattiga i USA, och för rika i Sverige: Innerstan, cyklar, pickup-truckar, hiphopkläder, strippklubbar, hamburgare, kalkon, majs, whiskey
Saker som är till för rika i USA, och för fattiga i Sverige: Förorter, Volvo, ylle, astrologi, friluftsliv, kryssningar, grönkål, fotboll (soccer), vodka, mousserande vin, sjukvård”
Tore Kullgren, i en tråd på Threads.
Så mycket tjänar en kommunikatör
Tidningen Resumé har kartlagt lönerna bland kommunikatörer på svenska myndigheter och skillnaderna både inom och mellan olika myndigheter är stora.
“I Resumés egen kartläggning framgår det att medianlönen för en kommunikatör på en svensk myndighet landar på 46 150 kronor i månaden, vilket är 4,7 procent högre än i kartläggningen 2023.” står det bland annat i reportaget.
Den myndighet som har lägst medianlön för kommunikatörer är Försvarsmakten. Samtidigt är det också den myndighet med näst störst skillnad mellan lägsta och högsta kommunikatörslönen och en viktig förklaring ryms i en fotnot under Resumés långa lista med lönestatistik. Där står det att GSS/K-anställda, det vill säga gruppbefäl, soldater och sjömän, ingår i den lönestatistik som Försvarsmakten lämnat ut. Lägstalönen för en GSS/K-anställd är 24 000 kronor i månaden oavsett befattning. Jag känner inte till exakt vad en yrkessoldat med kommunikatörsuppgifter tjänar, men jag utgår från att lönen ligger något lägre än branschsnittet.
Dåligt AI-samvete?
Trots att det nu var ganska länge sedan jag testade ChatGPT första gången och blev lika fascinerad som många andra av hur generativ AI förändrar allt ifrån enkla arbetsuppgifter till hela verksamheter, så brottas jag ändå med min egen kreativitet i hur jag ska använda verktygen.
Att tänka stort och se en framtid där allt förändras av AI-tjänsternas framväxt är på många sätt enklare än att här och nu bli kreativ i hur jag själv kan använda tekniken. Jag bad därför Petronella Barvaeus om att ge konkreta exempel på hur hon använder AI-stöd en vanlig dag på jobbet. Petronella är strateg inom bland annat digital marknadsföring och tjänsteutveckling. Hon är medgrundare till Maniola och började sin internetbana på Spray.se för nästan 20 år sedan.
Petronella Barveus om att börja använda AI-stöd i vardagen
Det påstås ibland att det bara tar 21 dagar att etablera en ny vana, men det verkar vara en myt. Nu är det 460 dagar sedan jag började betala för ChatGPT, som idag känns så gott som sammansmält med min kötthjärna.
Jag har svårt att tänka mig en jobbvardag utan AI-assistans.
På tunnelbanan på väg till jobbet kollar jag mailen och ber Gemeni som bor i min Gmail att summera en lång mailtråd som pågått under våren. Jag ska planera en workshop och vill säkerställa att allas önskemål kommer med.
Jag ägnar förmiddagen åt att skriva en artikel för en uppdragsgivare som höll ett seminarium häromdagen. Den automatiska transkriberingen kräver bara lite handpåläggning innan jag kan hälla in den i ChatGPT och summera till ett första utkast som vi sedan kan bearbeta tillsammans. Jag bildsätter artikeln med hjälp av Midjourney istället för att ta ett av de foton från företagets bildbank som redan använts för att illustrera temat otaliga gånger.
I ett möte innan lunch deltar AI-assistenten Sana som hjälper till med proffsiga mötesanteckningar. En bonuseffekt är att vi blir mer noggranna med att hålla oss till agendan och uttala de beslut och actions vi enats om.
Under eftermiddagen håller jag en utbildning för kommunikatörer från två grannkommuner som bestämt sig för att samarbeta i sitt utforskande av AI-verktyg. Tillsammans med min kollega Lisa har jag hållit över 80 föreläsningar och kurser på temat AI det senaste året, så vi har bra koll på vilka frågor som brukar komma.
Det hela påminner mig om när sociala medier var nytt, och alla skulle utforma policies för Facebook-användning på arbetstid. Då handlade det mycket om att begränsa och förbjuda, men en bra AI-policy ska i min mening uppmuntra till användning, med tydliga ramar.
Mina tips till den som vill komma igång med generativ AI i kommunikationsarbetet:
Testa och reflektera. Det är först när du får känna och klämma på verktygen som du får klarhet i vilka konkreta möjligheter de innebär. Diskutera och dela inspiration med kollegor och likasinnade för att hitta vägen framåt.
Luta dig mot den kompetens och erfarenhet du har. Frågorna som ofta uppstår kring kvalitetssäkring, informationssäkerhet, användningsrättigheter och är inte nya. Hur skulle du ha resonerat om det inte handlade om AI? Befintliga principer gäller också i den nya världen.
Som chef behöver man agera möjliggörare och slipa ner trösklarna för sina medarbetare. Studier visar att uttalade riktlinjer faktiskt ökar adaptionsgraden av AI-verktyg på jobbet med nästan sex gånger. Tydlighet i vad som tillåts gör att man vågar utforska möjligheterna!
Av: Petronella Barvaeus (följ på LinkedIn)
För övrigt…
…noterar jag att det inte verkar finnas någon som helst gräns för vad nuvarande regering accepterar i form av demokratifientliga aktiviteter från sitt stora samarbetsparti Sverigedemokraterna. Kristerssons lag accepterar vad som helst så länge utförsäljningen av välfärden samt nedmonteringen av de gemensamma värden vi som medborgare byggt upp under många år i Sverige får fortsätta. Det är inte oväntat, men det är skamligt och det kommer leda till irreversibla konsekvenser för landets utveckling och försämra vår konkurrenskraft i framtiden.
Tre frågor du ska ställa dig om du vill säga upp dig (utan att ha ett nytt jobb)
Apropå löner för kommunikatörer så kanske du överväger att byta jobb? Samtidigt som trenden går åt att vi gärna väljer trygghet och stabilitet (fasta myndighetsjobb till exempel) i dåliga tider. Mycket handlar förstås om hur mycket risk man är beredd att ta, eller kanske snarare hur mycket osäkerhet man vågar stå ut med.
Min väg framåt får gärna påverkas av oväntade möjligheter och spännande möten, men jag vill själv sitta i förarsätet. Här är tre viktiga frågor att ställa dig om du, likt jag gjort flera gånger i livet, vill kasta dig ut i det okända. (endast för betalande prenumeranter).