Sverige, vi har ett resultat
I det förra nyhetsbrevet frågade jag vilken dag du helst ville att jag skickar ut mailet varje vecka, och svaret blev tudelat mellan tisdag (som nu) och fredag. Så jag kör tisdag ett tag till, men omröstningen är fortfarande öppen om du vill göra din röst hörd och förändra procentsiffroran åt något håll.
Jag frågade också hur många av er som spelar tv/datorspel och där var det ungefär 50 procent som inte spelar alls och 50 procent som spelar antingen ibland eller ofta.
Här i nummer tre av Fredrik Wass tänker på kommunikation blir det gott och blandat av:
💰Kommunikatörernas roll som dead meat
✅ Tre skäl att kommunikatörer behövs inom vården
😂 Rolig myndighetskommunikation
🤳🏽 Veckans spaning
👩🏽🎓 Fredriks kommunikationsskola: Så hamnar du på listorna som kommunikatör
Se mig, älska mig, dela mig
Fortsätt tyck till, dela, kommentera, sprid. Och tagga mig gärna när du gör det. Jag finns oftast på Threads, Instagram, LinkedIn och Facebook. Blir så himla glad varje gång!
Nu rullar vi igång nyhetsbrevståget för den här gången.
/Fredrik
När Ebba Busch behövde en syndabock valde hon kommunikatörerna
Om du jobbar som chef på ett svenskt sjukhus och måste välja mellan att anställa en läkare eller en kommunikatör, vad väljer du? Frågan är retorisk men också tidlös inom den skattefinansierade vårdsektorn. Trots, eller tack vare, att ett av mina första kommunikationsjobb var som informatör på Landstinget Hallands informationsavdelning (numera Region Halland) har jag själv inget enkelt svar på frågan.
Det korta svaret är att “det beror på” och det långa svaret är en komplex uppräkning av olika behov inom vården, vilka kompetenser som stärker helheten, hur det inte alltid är fler läkare eller undersköterskor som behövs även om vårdköerna är långa och så vidare. Men ärligt talat skulle jag ha svårt att resonera på ett generellt plan kring frågan utan att känna till detaljerna.
Ebba Busch (KD) tänker inte som jag. Hon har ett rakt och konkret svar att ge, vilket i och för är ovanligt för att vara politiker, men samtidigt enkelt för den som ägnar sig åt symboliska utspel för att vinna opinion snarare än stärka samhällsutvecklingen.
Det pågår nån slags politisk gaslighting där vi ska fås att tro att det är antalet anställda kommunikatörer som är problemet inom svensk sjukvård.
I en TT-intervju kritiserar hon regionerna för att de varslar vårdpersonal men behåller kommunikatörer. Det finns garanterat anledningar och möjligheter att dra ner på administrativ personal i många fall och det kan vara absolut nödvändigt, men precis som i invandringsdebatten väljer hon att ställa ett antal (personal)grupper emot varandra utan att rikta ljuset mot toppen.
Follow the money! Hur många sjukvårdsdirektörer tål Sverige? Vilka höga chefer måste sparkas för att lätta på regionbudgetarna? Men framförallt: Hur påverkas finansieringen av skattesänkningar, en ovilja att kompensera för den höga inflationen samt en i vissa regioner sönderprivatiserad vård med ineffektiva vårdkedjor på grund av att vårdenheterna konkurrerar snarare än samarbetare med varandra?
Även organisationerna Skattebetalarna och Skattebetalarnas förening gör samma sak när de i en debattartikel pekar ut just kommunikatörerna som en kostnadsdrivande problemgrupp i Sveriges regioner.
“I dag har landets regioner 992,25 kommunikatörer anställda. Det är 23,5 fler än året innan. Fundera över om det är en rimlig prioritering när regionpolitiker varnar för att vårdpersonal kan behöva sägas upp om inte mer statsbidrag regnar ner från ovan” skriver Christian Ekström, Vd Skattebetalarna och Erik Bengtzboe, Chefekonom Skattebetalarnas förening på Altinget.se.
Antalet anställda i Sveriges Regioner är cirka 310 000 personer. Källa: SKR.
Ovan nämnda debattartikel fick en förtjänstfull replik från Caroline Thunved, vd och generalsekreterare för Sveriges kommunikatörer:
Replik: Skattebetalarna har fel – kommunikatörer behövs mer än någonsin.
Vaffö gör de på detta viset?
Att peka på tunga förvaltningskostnader och en ineffektiv organisation är ett enkelt sätt att skifta fokus från andra faktorer som varit kostnadsdrivande i svensk offentlig sektor - många år av utförsäljning av offentlig verksamhet och en privatisering av vårdutbudet med missbruket av utomlänsersättningen (Källa: Konkurrensverket) som ett av många exempel.
Kombinera detta med en politik som går ut på att skatter automatiskt är fel och där skattesänkningar finansieras genom nedskärningar (som i sin tur driver patienter mot privata alternativ vilket ännu mer förstärker klyftorna inom vården samt trasar sönder idén med att vård ska ges efter behov, inte person).
“Alla” vet att det är så här men du vet hur det är med staten och kapitalet och den berömda båten. Då blir det tacksamt att peka på kommunikatörer som en onödig grupp inom vården. Jag vet personligen vilken grupp jag hellre skulle vilja få bort från offentligt finansierad verksamhet och det är aktörer som bidrar till att en lägre andel av våra skatter går tillbaka till oss medborgare och istället försvinner ut ur välfärden.
“Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på marknadsliberala tankesmedjan Timbro hävdar att Skottlands alternativa vårdmodell ”verkligen” inte är någon förebild för Sverige (DS 13/2). Det är inte förvånande. Skottland har prövat den marknadsmodell Timbro förordar, men förkastat den eftersom den var ineffektiv och kostnadsdrivande. I dag är omkring 90 procent av patienterna nöjda med den skotska vården och inga politiska partier, inte heller det konservativa Torypartiet, förordar en återgång till en privatiserad och marknadsstyrd vård.”
Ur debattartikeln Skottland har förkastat Timbros marknadsmodell från 2020.
Bonus: Tre viktiga skäl att kommunikatörer behovs inom vården
Förbättrad patientkommunikation: Effektiv kommunikation (och informationskedjor) är avgörande för att patienter ska kunna förstå sin egen hälsa och de vårdalternativ som finns tillgängliga, vilket leder till bättre resultat av vården.
Kris- och riskkommunikation: Pandemin, hallå? Har vi någonsin sett en vårdrelaterad kommunikationsinsats av större betydelse för människoliv än denna? Samtidigt pågår motsvarande processer i det lilla, hela tiden.
Pålitlig medborgarinformation: I en tid där information sprids snabbt, särskilt via sociala medier, är det viktigt för vårdverksamheter att aktivt hantera sin offentliga bild. Kommunikatörer kan övervaka och svara på offentlig diskussion om vårdverksamheten, hantera negativ publicitet och bygga förtroende hos patienterna och allmänheten.
På tal om myndighetskommunikation
Resumés chefredaktör Yasmine Winberg lyfter på sitt Threads-konto ett roligt exempel på myndighetskommunikation.
Ett topptungt medieslag
Henrik Löwenhamn fångade upp ett citat från den amerikanska storpoddaren Bill Simmons som hänvisar till uppgifter från Spotify angående lyssningsstatistik. Enligt Bill Simmons har varje poddlyssnare i snitt 5-7 poddar som sina favoriter och som den lyssnar på nästan alla avsnitt av, medan väldigt få konsumerar fler poddar än så över tid.
“Förmodligen den mest topptunga mediekategorin någonsin.” kommenterar Fredrik Strömberg (produktchef och medgrundare till KIT/Storykit) i samma tråd.
🕵🏼 Veckans spaning
“På tal om just korta klipp, kort attentionspan och endless scroll spår jag att det är på väg bort. Eller i alla fall att det är på väg att byta form. Scrollandet och att ständigt matas med nya intryck, ansikten, kommentarsfält, ämnen och saker att tycka kring kanske snarare har börjat trötta ut oss? Istället levereras dopaminkickarna av det trygga och bekanta. Som samma röst i åtta timmar.”
Ur nyhetsbrevet Ellens www-snacks, av Ellen Spångberg.
FREDRIKS KOMMUNIKATIONSSKOLA 👨🏻🎓
Under den här vinjetten presenterar jag i varje nyhetsbrev en gammal eller ny text med fokus på erfarenheter och tips inom kommunikation. Den här gången ska vi fördjupa oss i vad som gör att vissa, men inte andra, blir utsedda till superkommunikatörer eller “PR influencers”.
Varför hamnar vissa på listan och andra inte?
Ta en titt på människorna på bilden ovan. De är de nominerade i Cision PR Influencer Award 2024. En utmärkelse som “syftar till att lyfta fram enskilda konsulter inom PR- och kommunikationsbranschen som driver utvecklingen framåt genom att själva ägna sig åt ett effektivt digitalt PR-arbete.”
Vad har de gemensamt? Jag har en teori.
Samma år jag själv började jobba på kommunikationsbyrå vann jag utmärkelsen. Året efter kom jag på femte plats. Sedan bytte jag bransch igen och var utom tävlan eftersom den är fokuserad på just konsulter och inte anställda kommunikatörer.
En del skulle säga att en effektiv kommunikatör inte bör stå i strålkastarljuset själv utan snarare verka i det dolda. Och en journalist skulle säga att den hellre intervjuar vd:n för ett företag än den som är kommunikationschef, eftersom man vill få svar från den som har störst makt över en situation snarare än talesperson utan eget inflytande. Men det betyder inte att framgångsrika kommunikatörer inte förtjänar ett hyllas, och ibland har jag undrat varför inte fler tar plats och blir ansiktet utåt för en bransch som både växer och har många olika grenar.
Här är några faktorer som jag vet har påverkat mina egna möjligheter att bygga nätverk, bli tillfrågad om uppdrag, agera som expert i media eller på andra sätt öka synligheten för mig i min yrkesroll. Många av de som är nominerade i Cisions pris tycker jag använder sig av ett liknande förhållningssätt:
Nätverka med äkthet. Visa ditt genuina engagemang i branschfrågor, det vill säga skriv INTE säljiga LinkedIn-inlägg med skryt. Dela dina tankar och insikter, samt kommentera andras. Våga “tänka högt”. Du måste inte vara smartast eller bäst på att förstå nya trender eller ha färdiga analyser, men genom att visa att du är intresserad och ställa öppna frågor skapar du både en inkluderade atmosfär samt tar plats som branschperson. Med tiden bygger du den egna expertisen och skapar en kunskapsbank åt dig själv.
Skapa och dela värdefullt innehåll: Använd dina kanaler till att både skapa eget och sprida andras innehåll som blogginlägg, artiklar, podcasts eller videos som ger värde till din målgrupp. Genom att regelbundet tvinga dig själv att formulera dina insikter kommer du samtidigt skapa en ständigt pågående omvärldsbevakning samt även kunna använda ditt material och dina analyser i ditt arbete framöver. Sätt ett frekvensmål och inte ett kvalitetsmål. Kvaliteten kommer automatiskt när du hållit på tillräckligt länge.
Engagera dig i branschorganisationer och initiativ: Att vara aktiv inom relevanta branschorganisationer kan inte bara utöka ditt nätverk utan också placera dig i centrum för viktiga diskussioner och trender. Erbjud dig att tala vid konferenser, delta i paneler eller bidra med din expertis till branschmedier. Som branschmedia eller branschorganisation är det tacksamt med individer som bjuder på kunskap och som bidrar med ett värde i deras respektive sammanhang.
Mentorskap och samarbete: Att agera mentor för andra fungera åt båda håll. Är du ny i branschen kan du vara den nytänkare som en mer erfaren person behöver för att förstå samtiden bättre. Och är du erfaren med många år i yrket kan du både dela med dig av dina erfarenheter men också lära dig av din yngre adept.
Samarbeta och hylla andra i din bransch. Oavsett om det handlar om att tipsa dina följare om en bra person att följa, eller om du skapar konkreta samarbeten som till exempel gästinlägg, poddavsnitt och liknande, så tjänar du på att sträcka ut en hand till dina konkurrenter och agera inkluderande. Dessutom är det “the right thing to do”.
Ja det är sannerligen tacksamt att klaga på kommunikatörer som en onödigt stor kostnad. Men kommunikatörer är ju i dagens samhälle ett otroligt mångfacetterad yrke som ofta jobbar brett med allt från ledningsstöd till strategi, och i vår stora komplexa värld (och komplexa organisationsstrukturer) blir behovet av bra kommunikation hela tiden större.
Tack för tipset om Www-snacks - solklar ny följ på den!
Och känner igen alla tipsen i kommunikationsskolan, väldigt bra sammanställt och förklarat. 🙌