25. Vilket innehåll är värt något när allt kan göras av AI?
💔 Jag är absolut inte kär i Threads längre | Det där med vad vi lägger tid på | Räkna med det | Poddarnas “State of the union”
Världen är i storm. Bildligt talat genom konflikter och krig, bokstavligt talat genom extrema väderförhållanden och tekniskt talat genom de enorma tekniksprång som görs hela tiden.
Vissa dagar tänker jag som en ärkekonservativ gubbstrutt och vill bara bromsa allt och sätta livet på paus så att man hinner med. Andra dagar… nej, det finns nog inte några andra dagar.
Nu kör vi igång nummer 25.
/Fredrik
Innehållet i nummer 25
Vilket innehåll är värt något när allt kan göras av AI?
💔 Jag är absolut inte kär i Threads längre
Det där med vad vi lägger tid på
Räkna med det
Poddarnas “State of the union”
👉🏼 Jag finns på Instagram, Bluesky och LinkedIn 🤳🏽
OM NYHETSBREVET
Jag delar regelbundet insikter och analyser kring kommunikation, samhällsutveckling och digitalisering. Som prenumerant får du:
Tips och strategier för dig som jobbar med kommunikation.
Analyser kring aktuella händelser utifrån ett kommunikationsperspektiv.
Personliga reflektioner, debattinlägg och åsikter om bransch- och samhällsfrågor.
Nyhetsbrevet är gratis men kostar pengar att producera. Som betalande prenumerant stöttar du produktionen av innehållet, och får också särskilda erbjudanden samt tillgång till alla tidigare nyhetsbrev. Du blir också medlem i facebookgruppen Redaktionsrådet ihop med de andra betalande prenumeranterna.
Vilket innehåll är värt något när allt kan göras av AI?
De senaste veckan har flera poddar och nyhetsbrev i mitt flöde refererat till Googles nya AI-tjänst Google Notebook där man bland annat kan producera poddavsnitt där två AI-programledare berättar om ett innehåll du själv skapat. Det låter otroligt bra och trovärdigt, vilket fått många att bli nästan chockade över resultatet.
Mediepodden, Alex & Sigges podd och Paulina Modlitbas nyhetsbrev är några av de som tagit upp hur otroligt fascinerande det blir när det verkligen känns som att två amerikanska podd-programledare har en genuin diskussion om till exempel undersökningen Svenskarna och internet. Det låter verkligt, det känns verkligt, och det är dessutom både underhållande och engagerande innehåll. Lyssna på Mediepoddens exempel så förstår du:
Men vad blir det långsiktiga resultatet när AI-tjänster hjälper till att skapa innehåll av extremt hög produktionskvalitet (och ännu högre lär det bli, vi har bara sett början), till extremt låg kostnad (även om miljön inte mår toppen av all energi vi gör av med på grund av serverkraften som behövs för alla AI-tjänster)?
Autenticitet är ALLT
Mycket talar för att när produktion av högkvalitativt innehåll inte längre är något unikt, blir avsändarens autenticitet och trovärdighet det verkliga värdet. Folk kommer att betala för innehåll som känns äkta, mänskligt och förankrat i verkliga erfarenheter, även om AI kan skapa innehåll som rent tekniskt är lika bra.
Mänskliga producenter av innehåll som kan visa sina riktiga känslor, är transparenta om sin process, och erbjuder personlig kontakt med sin målgrupp kommer sannolikt att kunna upprätthålla sin relevans i en AI-driven värld.
Det går att göra en ganska enkel jämförelse med traditionellt varumärkesbyggande, långt innan internet och AI-tjänster. Ett par skor kan ha samma kvalitet men kosta olika mycket beroende på vilket märket är.
Är det inte svårare än så? Kanske inte.
Kreatörer som satsar på att bygga förtroende genom sin transparens och äkthet kommer att kunna stå emot konkurrensen från AI. De som kan bevisa att de har mänsklig inblandning, en unik röst och är ärliga om sina intentioner, kommer att ses som mer pålitliga och kan skapa lojalitet hos sin publik.
Det är i alla fall min tes. Oväntat eller inte så stöds tesen av den AI-tjänst jag bollat med för att komma fram till ovanstående slutsatser…
Dessutom bekräftas delvis ovanstående av mediekoncernen Schibsteds studie som undersöker vad som bygger förtroende för medier.
💔 Jag är absolut inte kär i Threads längre
Nu har Metas Twitter-utmanare Threads funnits ett år ungefär. Och plattformen har under det året lyckats få 200 miljoner användare enligt egen uppgift.
Tidigare i det här nyhetsbrevets historia skrev jag ett nyfrälst inlägg om Threads. Nu är jag beredd att omvärdera min åsikt. Till mitt försvar skrev jag redan då “Fråga mig igen om en månad så kan mitt svar bli annorlunda. Allt är rörlig materia”.
Så ja, min syn på tjänsten och algoritmernas funktion har förändrats till det sämre. Min känsla bekräftas även av andra användare och nya användare som ramlat in på Threads och fått en helt annan bild av plattformen jämfört med hur jag själv kände när jag var ny användare.
Så känns Threads i oktober 2024
Threads försöker inte ens blanda upp ditt flöde. Har du kommenterar eller lajkat ett inlägg i ett ämne - ja då utgår algoritmen från att detta och endast detta är det du ska se i ditt flöde i flera veckor framåt (känns det som). Och eftersom det endast är liknande inlägg som dyker upp efter det, så kommer all form av interaktion bekräfta ditt “val” = ännu fler likadana inlägg. Jag skulle önska ett större mått av blandning och överraskning i flödet. Det känns nu som en ekokammare på repeat där varje eko blir ett eko på ett annat eko.
Vill du prata dejting? - Här är 100 inlägg om dejting i en veckas tid. Inget annat.
Gillar du fotboll? - Här är 100 uppdateringar om allsvenskan i en veckas tid. Inget annat. Ungefär så känns det.
Obs, detta är en överdrift för att göra en poäng. Det är svårt att beskriva en känsla och en upplevelse i detalj. Men eftersom flera vittnat om liknande erfarenhet tänker jag att den har bäring.Så kallat engagement baiting är vanligt förekommande. Användare ställer skruvade frågor eller gör konstiga påståenden som de VET kommer få många att reagera, oavsett om det är positivt eller negativt. Detta skruvar algoritmen upp till max så majoriteten av de inlägg som får lite större spridning är just den typen av inlägg. Detta känns igen från Twitter, men skillnaden att enfalden är större och variationen på inlägg lägre i jämförelse.
Avsaknad av företag och reklam. Som vanlig användare är detta ofta positivt. Jämfört med Twitter och Instagram är inte flödet belamrat med annonser. Inte heller företagskonton märks i någon större utsträckning även om det förekommer. Tack vare kopplingen till Instagram har säkert många företag och myndigheter aktiverat sina Threads-konton. Men jag upplever inte att företag har en stor närvaro på tjänsten. Dock är fler funktioner för varumärken på plattformen på gång enligt den här artikeln hos Verge.
Det där med vad vi lägger tid på
Vet inte om du minns det, men i förra nyhetsbrevet skrev jag om hur en medarbetarenkät med hela 80 frågor innebar att de anställda på ett sjukhus behövde lägga (totalt) 250 arbetstimmar på att svara på den. När jag la ut texten från nyhetsbrevet på min Linkedin fick jag en del bra kommentarer i tråden.
Åsa Frisk tipsade om den här artikeln i tidningen Unionens medlemstidning Kollega om betydelsen av medarbetarenkäter. Tiden människor lägger på att svara på enkäter blir ännu mindre betydelsefull om resultatet inte används till något vettigt.
”I en undersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen uppger majoriteten att de har genomfört en medarbetarundersökning det senaste året. Efter att medarbetarundersökningen har genomförts uppger åtta av tio att den följts upp. Däremot svarar 70 procent att de problem som kom fram troligtvis kommer att kvarstå nästa år. “
Det blir ytterligare ett perspektiv att ta med oss när vi utvärderar våra kommunikationsinsatser.
Räkna med det
Och apropå att mäta och räkna. Andreas “brand guy” Lindén på kommunikationsbyrån Relativt skrev i ett Linkedin-inlägg om Nike som varumärke och den sparkade vd:n John Donahoes “mätstrategi”.
Enligt Andreas Lindén har den tidigare kritiken mot vd:n bestått i att John Donahoe prioriterat kortsiktig reklam som går att mäta medan man prioriterad ned långsiktigt varumärkesbyggande, som är svårare att direkt se resultatet av.
(Andreas Lindén följde sedan upp sitt första inlägg med ytterligare tankar kring mätandets roll och betydelse.)
Mitt eget tillägg när det gäller datadrivna insikter är att du bara kan mäta något som redan skett eller sker, vilket - precis som Andreas är inne på - gör det enkelt att optimera befintlig kommunikation men svårare (men inte omöjligt) att använda datan för att ta nya kreativa steg åt oväntade håll. Även om man med större målgrupper kan jobba med hundratals eller tusentals parallella kommunikationsinsatser och på det sättet snabbt identifiera det som funkar bäst och styra resurserna ditåt. Det funkar bra om det gäller bannerannonser, men kanske inte när det gäller engångsinsatser eller kommunikation riktat mot små målgrupper. Då kan ett telefonsamtal vara bättre än att sätta upp en avancerad dashboard.
Mätmetoder är dock lite av min akilleshäl, så du som jobbar mycket med det här får gärna tycka till!
Poddarnas “State of the union”
I veckan släppte Spotify sin årliga poddrapport. Antalet svenska poddar som finns på Spotify är 45 000 enligt företagets egna siffror. Förra året var samma siffra 35 000, vilket innebär en rejäl ökning.
Poddlyssnandet i Sverige fortsätter att öka, särskilt bland yngre åldersgrupper. Mer än hälften av alla mellan 18-29 år lyssnar minst en gång i veckan, och nära 20% lyssnar dagligen.
Poddar anses vara mer värdefullt än annan skärmtid, och över hälften av lyssnarna litar på innehållet i poddar. För oss kommunikatörer innebär det en möjlighet att använda poddar för att bygga förtroende och sprida kunskap på ett djupgående sätt, snarare än att förlita sig på snabbare och ytliga format.
De mest populära formaten är samtal och dokumentära berättelser. Historia, politik och kriminalitet toppar listan över ämnen som svenskarna också vill höra mer om. För kommunikatörer kan det innebära att fokus på storytelling och relevant innehåll som informerar om aktuella samhällsfrågor har störst chans att nå fram.
Videopoddar växer snabbt, men intresset är fortfarande lägre bland svenska lyssnare jämfört med globalt. Extramaterial som merch och liveshows är också underutnyttjat enligt rapporten.
En av tre unga svenskar (18-29 år) överväger att starta en egen podd. Ännu verkar inte marknaden mättad.
Svenskarna är öppna för att betala för innehåll, särskilt för att stödja kreatörer eller slippa reklam.
Det var allt för den här gången. Svara direkt på det här mailet om du vill lämna feedback. Annars ses vi som vanligt nästa vecka.
/Fredrik
Jag som skriver det här nyhetsbrevet
Jag jobbar som kommunikatör på deltid och som fartygsbefäl (mest under sommarsäsongerna). Förutom min sjöutbildning har jag sedan tidigare en högskoleexamen i medie- och kommunikationsvetenskap och har i många år arbetat med medieutveckling, journalistik, sociala medier, digitalisering, pr, kommunikation och strategisk utveckling i svensk och internationell miljö. Jag var även chef för Psykologiska operationer inom utlandsstyrkan i Afghanistan.
Hur internet påverkar samhället har varit mitt stora intresse under de 20 år som jag bevakat och beskrivit inlägg på min egen blogg samt i krönikor, artiklar och reportage som journalist och krönikör.
KONTAKT
Du når mig via mail eller på LinkedIn.
Läs mer om min bakgrund under OM MIG på fredrikwass.se.
Inledningen! 😍 Kort men stilfullt.
Känner 100% igen mig i din beskrivning av Threads. Algoritmen driver mig till vansinne. Samma sak med allt engagement-bating. Omvärldskoll, som jag använde Twitter för, funkar dåligt när så få organisationer, medier och företag dyker upp i mitt flöde. Har inte appen installerad länge men lockas via Instagrams notisindikator från Threads att klicka in via webbläsaren. Men blir oftast besviken. Nej fy vad jag sörjer att Elon Musk tog över och förstörde Twitter :((((
Tack för insikter från Spotifys poddrapport!
Och jag är helt med på din analys gällande AI och innehåll. 🙌